![]() |
![]() |
| Start | Om FFF | Filmarkiv | Festivalvinnare | Bransch/Press | Anmäl er film | Partners | In English |
| Filminfo |
|
Regi: Suzuki Matsuo Manus: Suzuki Matsuo Medverkande: Ryuhei Matsuda, Wakana Sakai, Suzuki Matsuo, Shinya Tsukamoto, Takashi Miike Producent: Shinji Ogawa, Morio Amaki, Makiko Nagasaka Produktionsbolag: Asmik Ace Entertainment Världsrättigheter: Asmik Ace Entertainment Läs mer: Filmens webbplats IMDB om filmen
|
|
|
| Filmserie: Asiatiska serien |
|
|
|
|
Cosplay forever!! ...en ultimat cosplay-romcom, en helt galen kärlekshistoria på ett underhållande och absolut japanskt vis. Att skriva sina berättelser på stenar - Rock Manga - har inte riktigt slagit igenom ännu till Aoki Mons stora besvikelse. Om man ska vara ärlig är nog Mon den ende som känner till att Rock Manga existerar. Han är både fattig och oskuld men hävdar envist att han är en stor mangaartist. Akashi Koino flyr sitt trista sekreterarjobb genom att ägna all fritid åt cosplay, att samla på manga, att teckna och sälja sin romantiska fan-manga (doujinshi), och att via BBS besvara kommentarer från sina läsare. På ytan är hon 100% kawaii. Mon tvekar lite ifall han vill bli kär i någon som ägnar sig åt kommersiell manga, men å andra sidan vill han väldigt gärna bli av med sin oskuld. Detta är Suzuki Matsuos filmregidebut men han är en ansedd och prisbelönt teaterregissör, författare, samt skådespelare i filmer som Ichi the killer och Ping-pong. I biroller har Matsuo bl a stoppat in regissörskollegorna Shinya Tsukamoto (Vital, Tetsuo, Tokyo Fist), Hideaki Anno (Kyûtî Hanî) och Takashi Miike (hur mycket som helst). Filmen är baserad på en manga av Jun Hanyunyu och publicerad i Gekkan Comic Beam. Otaku är japanska för nerd och oftast syftar man på personer vars passion är manga, anime, pasocon (PC) eller TV-spel. Costume play - på sedvanligt japanskt vis förkortat till Cosplay - innebär att klä upp sig till en karaktär hämtad från en manga, anime, ett TV-spel eller som en j-pop-idol, och att agera enligt karaktärens personlighet. Per Larsson |